Kriget om informationen – vem äger sanningen? Vem äger censuren?

Vem bestämmer sanningen? Vem äger sanningen? Makten i information och över narrativ är ingen ny företeelse. Inte heller dess betydelse för och koppling till krig. Uttryck som att vinnaren skriver historien, eller att det första som dör i krig är sanningen är vanliga att höra i dessa sammanhang, så väl historiskt som idag.

Dock är det en stor skillnad från ”igår”, idag är framtiden verkligen imorgon. Framtiden förr är vår historia.

Hur ser det pågående informationskriget ut? Vilka utmaningar medför det för vår demokrati att informationsspridningen allt mer sker digitalt? Hur hänger egentligen narrativ, politik och säkerhet ihop? Och hur kan media veta vad som är sant i en miljö fylld av desinformation?

Vår historia är inte mer än en vecka, några månader, kanske något år. För många är inte historien mer än förra löningsdatumet.

Vem minns Putins annektering av Krim 2014? Vem minns Robinsson-Robban? Vem minns Jimmie Åkesson hållandes i banderollen Bevara Sverige Svenskt? Vem minns Ebbas falukorvsviftande för billigare mat? Vem minns Annie Lööf? Vem kommer att minnas SD’s trollfabrikörer till EU-valet? Politiska beslut har ett tidspann som inte ens den gamla Swatch-tiden kan mäta sig med.

Här på redaktionen av Gonzo Gazette blev vi i dagarna varse hur saker och ting kan cancelas utan att man ens vet varför. Vi fick själva se hur det gick till, i realtid.

Brottarbröderna Lidbergs Podcast (se nedan) släppte ett nytt avsnitt. Avsnittet ifråga besöks av E. Thomas Persson som vi själva gjort en intervju med. Thomas valde att lägga in en länk till vår intervju med honom i kommentarerna på nämda podd. Märkligt nog försvann kommentaren inom några sekunder. Då valde en annan person att göra detsamma. Också den försvann efter några sekunder.

Det var flera som gjorde samma sak, inklusive jag själv. Jag kunde även se det i realtid, kommenterade, la in länk, sparade, uppdaterade, borta med vinden.

Den enda som kunde lägga in en länk till vår artikel utan att den försvann efter några sekunder var ägaren av YouTube-kanalen själv. Något som bevisade att det fanns någon som hela tiden satt och manuellt anmälde länken till youtube varje gång den dök upp.

För att YouTubes AI automatiskt ska ta bort en länk från kommentarsfält måste denna strida mot någon av deras regler. Det vill säga den ska anmälas för att vara saker som phishing, terrorism eller barnporr.

Att samma länk inte anmäldes när ägaren av kanalen la upp den har en enkel förklaring. Anmäler någon en länk kontoinnehavaren själv lägger upp blir hen meddelad om både orsak till detta och vem som vill tysta hen.

OM du vill prova, kopiera https://gonzogazette.news/2024/05/07/begreppsforvirring-ar-jattebra-om-man-inte-vill-komma-vidare-med-nagot/ klistra in som kommentar, spara. Invänta några sekunder och vipps så är den borta likt David Copperfields hantverk.

Någon vill alltså, utan att uppge sin sanna identitet, att vi ska cancelas. Eller heter det canclas? Och blir detta inte möjligen med ett byte av den första bokstaven i ordet, om man lägger in ett mellanrum och orden ”det vara beställt av” i mitten en annan relevant fråga i sammanhanget?

Nåväl. Jag väljer att avsluta som jag började, Vem bestämmer sanningen? Vem äger sanningen? Makten i information och över olika narrativ är ingen ny företeelse. Inte heller dess betydelse för och koppling till krig. Uttryck som att vinnaren skriver historien, eller att det första som dör i krig är sanningen är vanliga att höra i dessa sammanhang, så väl historiskt som idag, fast om man kan cancela i realtid har vi ingen historia eller framtid att debatera om. Bara ett stort mörker!