Kåldolmens dag firas på Karl XII:s dödsdag den 30 november för att uppmärksamma kåldolmens betydelse, det svenska kulturarvets mångbottnade rötter och 1700-talets kulturella öppenhet.
Så här beskriver Kåldolmens vänner varför man firar dagen
Vårt land och vår kultur har alltid berikats av utbyten med omvärlden. Vi firar Kåldolmens dag för att påminna om att detta utbyte inte är något nytt, utan att det ligger till grund för vår kultur. Kåldolmar är goda att äta och ett gott exempel på vår kulturs historia. Under 1700-talet – en följd av Karl XII:s tid som flykting i Osmanska riket – anpassade svenska kockar den orientaliska rätten dolma efter svenska förhållanden. De ersatte vinbladen med kålblad, avstod från de exotiska citronerna och blandade i fläskfärs. Så småningom blev kåldolmar en självklar del av den svenska husmanskosten.
Karl XII:s dödsdag den 30 november har länge varit högtidsdag för dem som vill skydda vårt land och vår kultur mot utländskt inflytande. Men vår kultur och våra nationalsymboler – det må vara kungahuset eller flaggan, midsommar eller kristendomen, demokrati eller köttbullar – blev en gång till genom influenser utifrån. Om någon förr i tiden hade skyddat den svenska kulturen mot utländskt inflytande, hade vi inte haft den svenska kultur som man i dag vill skydda mot utländskt inflytande.
Upptäck mer från GONZO GAZETTE
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.