När elpriset var som högst i augusti 2022, kostade elen under en timme 851,33 öre per kWh, vilket var galet dyrt! Det var verkligen ett av de dyraste tillfällena när det gäller elpriset i Sverige, och det var samma sak i hela Europa. Det gjorde att många av oss svenskar fick skärpa till oss och börja tänka mer på hur vi använder energi.
Hanna Björner Brauer håller på med sin doktorsavhandling i Arbetsintegrerat lärande, AIL, på Högskolan Väst och jobbar också på RISE. Tillsammans med sina kollegor har hon forskat kring hur energikrisen påverkade vanorna och rutinerna för energianvändning i svenska hushåll. Under december 2022 och juni 2023 gjorde de djupintervjuer med svenska hushåll för att förstå hur deras vanor förändrades. Under december var elpriset skyhögt, men i juni hade det sjunkit till normala nivåer. Man kunde till och med säga att energikrisen i Sverige hade lugnat ner sig. De intervjuade sammanlagt nio hushåll i enfamiljshus i mellersta och södra Sverige. Samma hushåll intervjuades i juni som i december, så totalt blev det 18 intervjuer.
”Vi märkte verkligen att hushållen ändrade sina vanor på flera sätt, men det mest påtagliga var förändringarna inom två olika områden. För det första, värme, alltså hur man använder olika uppvärmningssystem i sitt hem och hur man håller sig varm. För det andra handlade det om hygien, som att duscha, tvätta och diska,” berättar Hanna Björner Brauer.
Vissa förändringar blev ny rutin
De upptäckte att hushållen både minskade sin elanvändning direkt, och undvek höga priser genom att flytta vissa aktiviteter till timmar på dygnet då priset var lägre. Att man förändrade sina vanor motiverades både av en solidarisk vilja att hjälpa till att motverka krisens effekter, men också för att man ville minska sina kostnader. Vissa av förändringarna var tillfälliga och tycktes återgå till tidigare mönster när krisen var ”över”, medan andra förändringar blev till nya, hållbara rutiner.
– Vi kunde se att krisen fick hushållen att upptäcka elanvändning i hemmet som tidigare varit bortglömd och osynlig för dem, som golvvärme och handdukstorkar som helt i onödan stod på dygnet runt. Energikrisen fick också hushållen att reflektera över sin elförbrukning på ett sätt de inte gjort tidigare, särskilt kring onödig förbrukning och hur de kunde bli mer sparsamma och varsamma med elen. På sätt och vis kan man prata om den här energikrisen som när torka uppstår. Då börjar människor ofta fundera över hur de kan använda vatten mer sparsamt i vardagen, berättar Hanna Björner Brauer.
Men Hanna ser också ett behov av att kommunicera och bekräfta värdet och betydelsen av hushållens insatser. De hjälpte verkligen till med att minska krisens effekter.
– Det finns en risk att hushållen underskattar sin egen insats och därför kanske inte vill engagera sig på samma sätt i en eventuell framtida kris. En observation vi gjorde var att hushållen inte förstod på vilket sätt de själva var delaktiga i att krisen inte blev så allvarlig som den kunde ha blivit. De trodde snarare att allvaret i energikrisen var överdriven eftersom det trots allt inte blev så illa. I den här typen av kriser behöver vi förvalta hushållens engagemang och inte ta en sådan ansträngning för given, avslutar Hanna.
Hela artikeln går att läsa här!
Upptäck mer från GONZO GAZETTE
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.