Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina och anges återkommande som källa även i traditionella medier. Osäkerheten kring källor och bristande transparens riskerar på sikt att skada förtroendet för även svenska nyhetsmedier. Livsfarligt, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik och en av författarna till nya boken Ukraina och informationskrigets nya vägar.
– Förtroende tar mycket lång tid att bygga upp, men går fort att rasera. I Ukraina ser vi att sociala medier och framför allt Telegram har blivit den viktigaste källan till information för många människor. Där finns alla ukrainska medier, statliga och lokala myndigheter men också rena fejkhistorier och rysk propaganda, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik.
En ny superplattform
Genom analyser och intervjuer ger boken, Ukraina och informationskrigets nya vägar – Sociala medier, krigsrapportering och desinformation, en inblick i det nyhetsflöde som ukrainare och svenskar möter och som slåss om deras uppmärksamhet. Via plattformar som Telegram och Twitter/X sprids dagligen ögonvittnesskildringar, bilder och videos från kriget. I vissa fall är varken ursprungskällan eller avsändaren känd, i andra är det officiell myndighetsinformation.
– I Ukraina är Telegram större än tv som informationskälla, det funkar överallt och är ocensurerat. Plattformen används av alla nyhetsmedier, av myndigheter och militären. Plattformen har ur vissa perspektiv smält samman med mer traditionell rapportering och informationsflöden till ett slags supermedium. Man kan också se att Telegram är viktig för Ryssland. I början av invasionen dök proryska kanaler upp i takt med att Ryssland tog över olika områden i östra Ukraina, och de kom så snabbt att de måste varit noga förberedda och haft konton färdiga. När ryssarna drog sig tillbaka stängde vissa konton, säger Gunnar Nygren.
Ny vardag med hybridjournalistik
I Sverige har vi en lång historia av högt förtroende för media. Vi är vana vid att nyhetsredaktionerna blir en garant, att de verifierar informationen och är transparanta. Men det är en uppgift som blir allt svårare när det även hos myndigheter kan finnas ett intresse av att styra informationsflödet. Det ställer höga krav på läsaren, säger Gunnar Nygren.
– Den här hybridjournalistiken och det informationskrig som pågår är en stor utmaning. Man talar om media literacy (ung. mediekunskap), alltså förmågan att förhålla sig kritiskt till innehållet och värdera källorna bakom. Det måste människor bli bättre på. Men samhället måste också stötta breda och oberoende medier som upprätthåller god journalistik som public service och dagspressen, säger han.
Boken är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare som studerat nyhetsflödet från kriget i Ukraina, men också människors medieanvändning och förtroende för den information de möter genom olika typer av medier. Studierna omfattar även analyser av svenska alternativmedier med koppling till ytterhögern samt en genomgång av innehållet från de 15 största kontona på plattformen Telegram som vänder sig till ukrainare.
Övriga forskare i projektet och medförfattare: Andreas Widholm, Stockholms universitet, Dariya Orlova och Daria Taradai vid Mohyla School of Journalism i Kyiv, Walid al Saqaf, Södertörns högskola.
Läs mer samhällsrelevant forskning om Östersjö- och Östeuroparegionen på perspektivöst.se
Upptäck mer från GONZO GAZETTE
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.