Idag är det källkritikens dag – Fler än 6 av 10 upplever att det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt

Många svenskar har svårt att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om aktuella krig och konflikter på nätet, och fler män än kvinnor tenderar att dela samhällsnyheter utan att veta vem avsändaren är. Det visar en kompletterande undersökning till Internetstiftelsens årliga rapport ”Svenskarna och internet” som släpps i samband med källkritikens dag den 13 mars.

– Utbredd oro för desinformation och politisk propaganda som sprids i våra sociala kanaler gör frågan om källkritik alltmer aktuell. Med denna undersökning vill vi på Internetstiftelsen lyfta vikten av källkritik genom att ta pulsen på svenskarnas källkritiska förmåga, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.

Äldre män är mer benägna att dela samhällsnyheter utan att veta vem avsändaren är

Under det senaste halvåret har nästan 1 av 10 delat samhällsnyheter på sociala medier utan att ha läst/sett hela inslaget, och var tionde man över 50 år har delat nyheter utan att veta vem avsändaren är, enligt Internetstiftelsens nya undersökning.

– Vi ser tendenser till att äldre män är mer benägna att dela nyheter utan att ha tagit del av artikeln i sin helhet eller kontrollerat källan, och att detta beteende ökar med stigande ålder. Att siffran bland äldre sticker ut kan bero på att de äldre inte har samma förutsättningar som de yngre, som har fått en annan undervisning i digital källkritik. Vi ser också att det inte är ovanligt att unga ibland tenderar att överskatta sin källkritiska förmåga, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen.

Många svenskar har svårt att bedöma trovärdigheten i det som skrivs om aktuella krig och konflikter

Fler än 6 av 10 upplever att det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om konflikten mellan Israel och Palestina, och drygt 5 av 10 har svårt att bedöma trovärdigheten i informationen om Rysslands hot mot Sverige. Betydligt enklare upplever svenskarna att det är att avgöra sanningshalten i det som skrivs om gängkriminaliteten och Sveriges inträde i Nato.

– Generellt ser vi att globala världsnyheter är svårare att förhålla sig källkritisk till. När det finns tydliga parter och motstridiga intressen i en konflikt är det svårare att bedöma trovärdigheten. I oroliga tider är det många som vill påverka vår bild av verkligheten och stora mängder information sprider sig snabbt. Det gör att behovet av källkritik är viktigare och svårare än någonsin, säger Jannike Tillå.

Svårast att vara källkritisk mot det som skrivs och sprids på sociala medier

I undersökningen får svenskarna med egna ord svara på när det är som svårast att vara källkritisk, och många uppger att det är svårast att avgöra vad som är sant eller falskt när man tar del av information på sociala medier eller när det handlar om en fråga som man redan håller med om.

– Sociala medier sätter källkritikförmågan på sin spets. Innehållet på sociala medier är kopplat till det du gillar och kanske redan håller med om, vilket gör det extra svårt att avgöra vad som är sant. Samtidigt är det viktigt att hitta balansen mellan att vara källkritisk men ändå våga lita på källor, säger Jannike Tillå.

Barn och föräldrar har inte samma bild av hur mycket man pratar om källkritik

Drygt en tredjedel av föräldrar till barn i åldern 12–19 anser att deras barn får tillräcklig skolundervisning i digital källkritik och 9 av 10 föräldrar uppger att det är ett ämne som de diskuterar med sina barn. Frågar man däremot barn i motsvarande ålder, svarar endast hälften att deras föräldrar har pratat med dem om digital källkritik.

– Sociala medier är en viktig nyhetskälla för barn, samtidigt som många upplever att det är den nyhetskanal som är svårast att bedöma vad som är sant eller falskt. Som förälder är det viktigt att engagera och intressera sig för våra barns digitala informationslandskap och öka kunskapen om hur vi kan navigera i det, säger Jannike Tillå.

Hela rapporten från internetstiftelsen hittar du här!