Överlevnaden för personer med kronisk njursjukdom har ökat markant de senaste åren. Samtidigt är det allt färre som nu blir så sjuka att de behöver dialys eller en njurtransplantation. Det framkommer av färska siffror från Svenskt Njurregister som presenteras i ny rapport från Njurförbundet

I snitt tre personer om dagen i Sverige blir så svårt sjuka i njursjukdom att de behöver starta njurersättande behandling, det vill säga dialys eller njurtransplantation, för att överleva. Antalet har varit ganska konstant de senaste 30 åren, trots att folkmängden har ökat med nära två miljoner människor. Räknat per miljon invånare var det 130 personer år 2000, en siffra som förra året sjunkit till 106. Det är alltså en minskande andel som nu utvecklar den svåraste graden av njursvikt, och en positiv utveckling som visar på framsteg i behandlingen av underliggande orsaker till njursjukdom.

Under samma period har den njurersättande behandlingen på många sätt blivit både skonsammare och mer träffsäker, vilket har lett till ökad överlevnad både för personer i dialys och med en transplanterad njure. För 30 år sedan avled årligen en av tre som gick i dialys, medan det i fjol hade minskat till en av fem.

Njurförbundets förbundsordförande Håkan Hedman gläds åt framstegen som synliggörs i registret.

– Men faktum är att siffrorna skulle vara ännu bättre om vården var bättre på att hitta kronisk njursjukdom. Alltför många upptäcks fortfarande för sent, vilket orsakar onödigt lidande, säger Håkan Hedman.

Kronisk njursjukdom går inte att bota, men förebygga och bromsa om den upptäcks i tid. Vissa löper högre risk att få sjukdomen. Det gäller särskilt personer med diabetes, hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck. Enligt nationella rekommendationer ska dessa grupper erbjudas årliga kontroller av njurfunktionen. Trots detta är det bara cirka hälften som undersöks, och onödigt många utvecklar svår njursvikt när den hade kunnat bromsas.

Njurfunktion kontrolleras genom att mäta blodtrycket och ta urinprov och/eller blodprov.

– Det är så enkelt att kontrollera och kostar inte mycket. Nu är det hög tid att primärvården förbättrar sina kunskaper om vikten av tidig upptäckt och preventiv behandling. Det är otvetydigt att det lönar sig, säger Håkan Hedman.